onsdag 22 mars 2017

intensiv helg

I helgen var vi nere hos dottern, ja helg och helg det är ju lite synd att kalla det så för som vanligt jobbar jag lördag. Så efter jobbet är det snabbt hem äta lite, byta om sen iväg och har vi tur är vi hos henne 09.30. Alldeles lagom innan melodikrysset. Det blev så  i år, vi hann få tömt bilen och äta lite brunch innan krysset. Medans jag och dottern lyssnade så satte pappa ihop bordet som han hade slipat och lackat skivan på. Den fick godkänt av dottern.


Så här blev det 

Vidare skulle vi installera en bänkdiskmaskin, det gick bra efter lite om och men. Hon hade fått den i födelsedagspresent.
Vi ställde den först uppe på bänken.

Men allt fanns ju under diskhon till och med ett eluttag

Så det fick bli så här jag tror det funkar riktigt bra
Vi var ner och handla i city köpte lite som jag har svårt att hitta här i Oxelösund. Japansk curry bland annat.

På kvällen var vi på bio, vi såg Skönheten och odjuret, kan rekommendera den. Sevärd, många av oss har nog sett den tecknade filmen. Så vi vet ju vad som ska hända, vi såg den i 3d och ja jag duckade några gånger. Dan efter en låång frukost lite shopping sen middag innan vi hjälpte henne att kasta sopor. Det ofta hon som kör, hittar bättre i Borås än oss och det är ju lite lättare att köra själv än att försöka lotsa oss rätt. Vi bytte chaufför vid en väns bostadsområde, hon gick till vännen och vi körde hemåt. Jag körde till Brahehus och maken hem, via Norsholm han skulle titta på en båt. Vi var hemma strax före 18 söndag så drygt 1 1/2 dygn var vi borta. Det kändes i kroppen dagen efter seg, öm och väldigt trött. Så det blir ju inte ofta vi åker ner tyvärr skulle vilja kunna åka lite oftare men men så är livet. Kan inte få allt som man vill.

tisdag 7 mars 2017

Äntligen kom jag iväg

Äntligen kom jag iväg på kurs det har jag väntat länge på, att jag ska hitta något som intresserar mig och som passar i tider för mig. Vad det blev? Jo en smyckesgrupp som reumtikerföreningen anordnar. Jag blev medlem i höstas och som vanligt drar jag mig för att ringa, boka, fråga. Men ett uppdrag från kuratorn var att jag skulle ringa och fråga om smyckesgruppen och det gjorde jag och det blev så att jag började veckan efter som jag ringt wow. Det var roligt, fick lite gjort, saker som har legat och väntat på inspiration som aldrig kom. Men nu så har jag 7 gånger kvar den här våren som jag hoppas att jag kan alla gånger.  Jag tycker att jag har mycket saker men jag ligger i lä mot vad de andra hade. Men jag kommer säkert ikapp när fantasin och inspirationen kommer igång. Jag ska nu börja leta i och på loppisar med mera. Ska ta mod till mig att åka själv till sådana ställen inte vänta på att kanske någon vill åka med mig. Även ta omväg när vi är ute och åker, våga åka in där det står loppis. För det händer väldigt sällan tyvärr.

det här ska bli ett halsband när det är klart.

söndag 5 mars 2017

Mera februari

Ja mer som hände i februari, jo det var att jag var iväg med mamma till läkaren, det såg bra ut men hon ska få ta ett minnestest för vi barn är lite oroliga över hennes minne som sviker ibland.
 Jag kom till kurator, har ju tänkt hela hösten att jag skulle beställa tid men skjutit på det men nu så kom jag till skott. Jag har så många tankar som far i huvudet på mig och som jag ville få hjälp med. Mycket saker som jag oroar mig många gånger helt i onödan. Har varit hos henne 1 gång nu. Andra gången blev tyvärr inställt men snart ska jag dit igen.


Jag ska ju inte skämmas för att jag behöver kuratorhjälp för vissa saker kan vi inte fixa själva utan vi måste få hjälp och det ska vi ju ta emot så att vi må bättre. Jag vet att jag inte är ensam men ibland känns det så. 

lördag 4 mars 2017

Februari

Februari kom och gick, jag har inte gjort så många blogginlägg som jag hade hoppats på, för varje gång jag satt mig för att skriva har jag antingen inte kommit på något eller så har jag inte orkat tänka. Men jag ska inte se det som ett misslyckande för då skulle jag inte kunna fortsätta att skriva inlägg. Och jag har ju faktiskt skrivit 4 inlägg i februari. Så vad hände i februari, jo jag kom igång med min sjukgymnastik, om det hjälper det vet jag inte än jag måste ha tålamod det tar tid innan det visar om det hjälper. Sen slutade jag med kortisontabletterna och ca 1 vecka senare hade jag så jäkla ont mer än jag haft på länge det var inte roligt men jag hoppas att Humirasprutan tar över helt. För jag vill inte ha ont. Maken åkte ner en dag till vår dotter med trapphurtsarna som han hade byggt till henne, jag tror att det blev bra för jag har inte hört några klagomål från henne.


Bilder som hon skickat till mig på hur det blev.